En handlingsplan mot kränkande behandling
Från 2006 – 04 – 01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens syfte är att förtydliga skolans och förskolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan och förskolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder förbjuds i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och gymnasieskola samt vuxenutbildningen
Diskrimineringen är förbjuden oberoende av diskriminerande avsikt och oberoende av om det är fråga om direkt eller indirekt diskriminering. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte förskolan/skolan kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag.
Skollagen (SFS 1985:1100) 1 Kap. 2§
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan:
1. främja jämställdhet mellan könen, samt;
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling som mobbning och rasistiska beteenden. (SFS 1999:886).
Definition av kränkande behandling
Diskriminering är en handling eller struktur som utestänger eller kränker en person. Den behöver inte vara medveten eller aktiv. Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker en person. Annan kränkande behandling är:
* Att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde;
* kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck;
* kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera
* kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna.
Med mobbning avser vi upprepade kränkningar samt att det råder en obalans i makt mellan den som kränker och den som kränks.
En viktig utgångspunkt är att den som uppger sig ha blivit kränkt, alltid måste tas på allvar
Kränkningarna kan vara:
* fysiska; såsom att bli utsatt för slag eller knuffar
* verbala; såsom att bli hotad, kränkt, bli kallad ex. lipsill, fegis
* psykosociala; såsom att bli utsatt för utfrysning i lek och andra aktiviteter eller göras till åtlöje
* genom bilder; såsom att rita ”nidteckningar”.
Mål
Ingen form av kränkande behandling skall förekomma i Förskolan Lillekatts förskoleverksamhet.
Ansvarsfördelning
I lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67) talas i 3§ om huvudmannens/rektors ansvar för att anställda följer sina skyldigheter när de handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget, dvs.
* att upprätta en Likabehandlingsplan som utvärderas årligen i förskolans/skolans kvalitetsarbete
* att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling
* att motverka direkt och indirekt diskriminering enligt kriterier fastställda i lagen
* att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling
Syfte
* Alla barn skall känna trygghet med kamrater och personal i förskolan.
* Alla skall känna att de blir respekterade och att de har lika värde.
I Lpfö98 beskrivs följande ansvar för förskolans ansvar: ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.” (Lpfö98, s. 7)
Alla som arbetar i förskolan skall:
* visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet.
* stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra (Lpfö98, s. 11)
Arbetslaget skall:
* ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde.
* ansvara för att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar.
* lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor.
* göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande.
* ansvara för att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen.
* samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan.
(Lpfö98, s. 12)
Vid misstanke om att ett barn far illa har all personal inom förskoleverksamheten anmälningsplikt till sociala myndigheter
Förebyggande
Förskolan skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolans uppgift är att varje barn utvecklar sin förmåga:
* att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation, samt vilja att hjälpa andra.
* att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen
(Lpfö98, s. 11)
* att personalen ska vara positiva föredömen och goda förebilder
* att personalen fortlöpande för diskussioner kring kränkande beteenden och har ett tydligt förhållningssätt. Vuxna pratar aldrig över barns huvud.
* att alla arbetar för att ett gott arbetsklimat råder. Det gäller både barn och vuxna.
I förskolan arbetar vi med:
* att skapa gemenskap under bl. a. aktiviteter, lekar och samlingar, där olikheter och likheter lyfts fram som något positivt
* att det är tillåtet att säga nej, och lika viktigt att respektera ett nej
* att skapa trygghet genom vuxennärvaro i lek och aktiviteter
* daglig föräldrakontakt ”tambursamtal”, föräldraträffar, utvecklingssamtal och kompissamtal.
Att utreda och åtgärda kränkande behandling
I det dagliga arbetet med barnen uppmärksammar vi när barn utsätts för kränkande behandling. De vuxna agerar som goda förebilder och ser till att de barn som utför den kränkande behandlingen förstår den felaktiga handlingen som de har utfört. Även vuxnas kränkningar mot barn är viktiga att utreda och åtgärda.
Barn – barn
– Uppmärksamma och prata med barnen om vad de gjort
– använda sig av ”hur-frågor”, som:
* Hur kände du?
* Hur tänkte du?
* Hur tror du att den andre kände sig?
* Hur kan du göra för att få kompisen glad?
Barnen ska inte bara lära sig vilja säga förlåt utan också göra förlåt. De vuxna ser till att det barn som utsatts för kränkningen får upprättelse för det inträffade, genom tröst och genomgång av det inträffade.
Vid upprepade tillfällen eller riktade mot ett och samma barn skall föräldrar och förskolechef informeras och vidare åtgärder, om behov finns, vidtagas.
Förskolans insatser skall dokumenteras.
Vuxna – barn
– om vi ser att någon vuxen (personal eller förälder) gör ”fel” skall vi vara så raka att vi kan säga till den personen.
– ta den vuxne åt sidan och fråga hur den andre tänkte.
– vid upprepade tillfällen skall förskolechef vidtalas, som i sin tur vidtar lämpliga åtgärder.
– förskolans åtgärder skall dokumenteras.
Kvalitetssäkring av likabehandlingsplanen
* Alla vuxna, inom förskolan, skall känna till och aktivt arbeta för att likabehandlingsplanen följs.
* Vikarier, nyanställd personal och studenter informeras, av förskolechef eller husansvarig.
* Likabehandlingsplanen skall finnas på förskolans hemsida.
* Likabehandlingsplanen är en del av förskolans kvalitetsredovisning.
Utvärdering
Personal ; likabehandlingsplanen utvärderas och revideras i samband med den årliga utvärderingen som görs på förskolorna.
Till dig som förälder
Om du misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för kränkande behandling, på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder, prata alltid med personalen.
Detta gäller inte befogade tillrättavisningar, från ansvariga inom verksamheten, vilka har till syfte att upprätthålla en god miljö för barnen.
Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra barn, men även i detta fallet är det viktigt att prata med personalen. Alla måste gemensamt ta ansvar och arbeta för barnens trygghet och samhörighet.